Geopolitik

Geopolitik som vetenskaplig disciplin skildrar de politiska, sociologiska och historiska dimensionerna av geografin. Det geografiska rummet formas inte enbart utifrån variationer i landskapen, naturen och mellan olika befolkningar, utan även av maktmässiga och sociala implikationer, både vad gäller faktiska och imaginära territorier. Det är en metod för utrikespolitiken att förstå och förklara internationell politik i termerna av geografisk och demografisk hänsyn.

Geopolitik som term utvecklades av svensken Rudolf Kjéllen; professor i statsvetenskap, skribent och nationalkonservativ politiker, i början av 1900-talet. Kjéllen i sin tur inspirerades av teorier av den tyske geografen Friedrich Ratzel samt Sir Halford J. Mackinder's.

Geopolitik fokuserar på politisk makt sammanlänkat med det geografiska utrymmet. I synnerhet territorialvatten och landterritorium i samband med den diplomatiska historien. Ämnena inom geopolitik inkluderar relationer mellan olika internationella politiska aktörers intressen och de intressen som fokuserar på en yta, ett utrymme eller ett geografiskt område, relationer som skapar ett geopolitiskt system.

Amerikansk geopolitik

Huvudartiklar: Wolfowitzdoktrinen, Bushdoktrinen

Som den enda kvarvarande supermakten efter Sovjetunionens fall har USAs omvärldsanalys genererat två huvudsakliga doktriner, först Wolfowitzdoktrinen utgiven 1992 samt sedan Bushdoktrinen som kom cirka tio år senare. Doktrinerna ger USA:s syn på sin position i världen. Huvudpunkterna i dessa doktriner är:

• Som den enda kvarvarande globala supermakten kan USA inte under några omständigheter tillåta att en ny supermakt reser sig som globalt kan utgöra ett existentiellt hot på samma sätt som Sovjetunionen.
• USA kan heller inte regionalt, till exempel i Mellanöstern eller Östasien, acceptera att ett land växer sig starkt, som hotar USA:s intressen eller som är fientligt mot USA.
• Israels speciella relation med USA fastställs.
• USA garanterar världen tillgång till oljan i Mellanöstern.
• USA anser sig ha rätt till förebyggande attacker och att agera på egen hand när det anses lämpligt (unilateralism)
• USA skall förespråka demokrati i världen.

Senator Edward Kennedy kallade Wolfowitzdoktrinen ”ett manifest för 21. århundradets amerikanska imperialism som inget land kan eller bör acceptera.”

Rysk geopolitik

Huvudartikel: Rysslands militärdoktrin

Dagens moderna ryska geopolitik centreras runt den Euroasiatiska traditionen och är invävd i dagens politik. Det nationella ryska traumat när Sovjetunionen föll lämnade efter sig olika åskådningar allt från moderata – att Ryssland skall ha en unik position mellan Europa och Asien – till mer extrema – förespråkandet av ett Storryssland, återkomsten av ett ryskt imperium inom Sovjetunionens gränser, en linje som bland annat Alexander Dugin förespråkat.

Kinesisk geopolitik

Huvudartikel: One belt, one road

One belt, one road, även kallat Sidenvägen, är ett projekt som syftar till att sammanbinda länderna i Eurasien med Kina ekonomiskt och handelsmässigt. Projektet är det senaste steget i Kinas ambitioner att spela en större roll i världspolitiken. Kina har även en konflikt med sina grannländer, främst Taiwan, Vietnam och Filipinerna över Spratly och Paracel öarna i Sydkinesiska sjön. Även USA är involverat i konflikten.

Citat

“	Först efter att man förstår hur frihet och rättigheter undertrycks av ledarna i imperialistiska stater – även om de predikar fred, frihet, rättvisa, rättigheter och demokrati för sina medborgare för att bevara deras tro på samhällets moral och därmed försäkra massans fortsatta stöd för att föra ett sådant våld i världen – bara då kan man ge historien rättvisa. Om man inte förstår den processen är man nästan försäkrad att skriva en historia där, med författarens okunnighet, bakgrunden och dokumentationen noggrant har skapats för att ge härskarna friheten att undertrycka andra människors rättigheter och överföra deras rikedomar till sina imperialistiska centrum med orättvisa medel.	”
—J.W. Smith, Economic Democracy; The Political Struggle for the 21st Century, (M.E. Sharpe, 2000), s.95

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Identitarism

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Geopolitik