Friedrich Hielscher

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Friedrich Hielscher
En ung Hielscher i Freikorps-uniform.

Friedrich Hielscher, född den 31 maj 1902, död den 6 mars 1990, var en tysk nationalrevolutionär filosof och journalist.

Bakgrund

I tidiga tonåren engagerar Hielschers mamma honom i Deutsche Volkspartei, det liberala folkpartiet. Men vid 17 års ålder avslutar han sina gymnasiestudier och ansluter sig till de tyska frikårerna, Freikorps. Hans enhet blir senare en del av den reguljära armén (Reichswehr) som han emellertid lämnar efter att ha vägrat delta i Kappkuppen, ett misslyckat försök att störta Weimarrepubliken.

1924 utträder han ur kyrkan och hänger sig åt en hednisk trosuppfattning som han kommer fortsätta att utveckla under resten av sitt liv. Han börjar också studera juridik vid universitetet i Berlin och blir mer politiskt intresserad.

Under arbetet med sin doktorsavhandling om det tyska rättsbegreppet med Nietzsche som ledstjärna, vistas han ofta vid Nietzsche-arkivet. En dag träffar han Nietzsches syster, och de blir goda vänner. I sin biografi har han ingenting negativt att säga om henne, men han påstår att hon stödde den nationalsocialistiska regimen av rent taktiska skäl.

Under förberedelserna av sin avhandling besöker han även Oswald Spengler i hans hem i München. Hielscher var starkt påverkad av dennes Västerlandets undergång, och han varnas av den store filosofen, som säger profetiskt att han aldrig kommer bli någon akademiker.

1926 tar Hielscher sin doktorsexamen och lämnar universitetet för gott.

Han engagerar sig i stället i en rad nationalrevolutionära kretsar. Dessa försöker förena socialismen med den traditionella nationalismen och brukar inordnas under samlingsnamnet den Nya Nationalismen. Tyskland, som ett land i mitten av Europa, ska enligt Hielscher vara en syntes av motsättningen mellan Öst och Väst. Under den här tiden lär han känna bland andra Carl Schmitt, Ernst Niekisch och Ernst Jünger.

Resten av sitt liv lever Hielscher som fristående intellektuell vilket medför att han blir utfattig och ofta tvingas låna pengar av sina kamrater.

1927 börjar han skriva för Ernst Jüngers nationalrevolutionära tidskrift Arminius. Hans första artikel publiceras under titeln Innerlichkeit und Staatskunst (sv. Innerlighet och statskonst) och inleds med några ord som är karakteristiska för nationalrevolutionärernas inväntan på den borgerliga världens undergång: "vi står inte vid inledningen av en ny början, utan före slutet av det gamla sammanbrottet". Den liberalkapitalistiska ordningen har ännu inte raserats; dessförinnan är allt partipolitiskt arbete meningslöst.

Verk

  • Arbeten publicerade i tidskriften Arminius
  • Die Selbstherrlichkeit: Versuch einer Darstarstellung des deutschen Rechtsgrundbegriffs (1928)
  • Das Reich (1931)
  • Fünfzig Jahre unter Deutschen (1954)
  • Zuflucht der Sünder (1959)
  • Ernst Jünger / Friedrich Hielscher: Briefwechsel (2005)

Litteratur

  • The Friedrich Hielscher Legend av Peter Bahn i Tyr: Myth, Culture, Tradition Vol. 2 (2004)
  • Preussiska anarkister: Ernst Jünger och hans krets under Weimarrepublikens krisår av Carl-Göran Heidegren (1997)
  • Friedrich Hielscher 1902-1990: Einführung in Leben und Werk av Peter Bahn (2004)

Se även