Erik Gustaf Geijer

Från Metapedia

Hoppa till: navigering, sök
Erik Gustaf Geijer.

Erik Gustaf Geijer, född den 12 januari år 1783 på Ransäters bruk i Värmland och död 23 april år 1847 i Stockholm, var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsättare. .

Biografi

Hans uppväxtmiljö i hemmet präglades av stor kärlek för vitterhet och mångsidig bildning. Redan tidigt erhöll han all träning av sina poetiska och musikaliska anlag. Som 16-åring var hans musikaliska bildning väl utvecklad.

År 1799 sändes han till Uppsala för att studera. År 1803 blev han belönad av Svenska Akademien för en text om Sten Sture. Under åren 1809-1810 vistades han i England och det var där han fick det sorgliga beskedet om förlusten av Finland.

1811 var han med om att starta Götiska Förbundet. Geijer var inriktad på att formulera ett självständigt nordiskt och svenskt element i sitt skapande i stället för det kopierade utländska, särskilt franska eller tyska.

Han blev docent i historia vid Uppsala akademi, 1815 vikarierande professor och 1817 ordinarie professor. År 1825 blev han invald i Svenska Akademien.

Mellan 1828-1830 var han riksdagsman. 1840 blev han åter riksdagsman och kände sig mer mogen att ge sig i kast med sina väl utvecklade tankar och idéer.

Som författare har hans namn sammankopplats med stark fosterlandskärlek. Hans skaldestycken Wikingen, Kolargossen och flera andra erhöll mycket beröm för både genialitet och orginalitet.

Han avled den 23 april 1847 efter lång tids sjukdom och efterlämnade hustru och tre barn.

Bibliografi i urval

  • Om falsk och sann upplysning med afseende på religionen. En populär skrift ur det nittonde århundradet. (1811)
  • Om rätta förhållandet mellan religion och moralitet. (1812)
  • Svenska folkvisor. Samlade och utgivna af Erik Gustaf Geijer och A. Aug. Afzelius. (1814-1816)
  • Svenska folkvisor från forntiden. (1816)
  • Ord till konung Carl XII:s marsch vid Narva afsungne vid åminnelse festen af studerande ungdomen under processionen till kyrkan om aftonen den 30 november. 1818 (1818)
  • Thorild. En philosophisk eller ophilosophisk bekännelse. (1820)
  • Svea rikes häfder. (1825)
  • Åminnelse-tal öfver hans excellens, f.d. riks-rådet ... Malte Ramel. (1826)
  • Några anmärkningar om uppfostran och undervisning, med afseende på de yrkade förändringarna i allmänna läroverket. (1829)
  • Svenska folkets historia. (1832-36)
  • Betraktelser öfver europeiska colonial-väldets grundläggning. (1833)
  • Skaldestycken. (1835)
  • Konung Gustaf Wasas och hans söners historia. (1836)
  • Konung Gustaf II Adolfs och drottning Christinas historia. (1836)
  • Teckning af Sveriges tillstånd och af de förnämsta handlande personer under tiden från konung Carl XII:s död till konung Gustaf III:s anträde af regeringen. (1839)
  • Det europeiska samhällets begynnelser. (1844)
  • Om vår tids inre samhällsförhållanden i synnerhet med afseende på fäderneslandet. (1844)
Adolf Erik Nordenskiöld målad av Georg von Rosen 1886.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Framstående svenskar
Personliga verktyg