Elie Wiesel

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Elie Wiesel
Ett av de mest spridda fotografierna från Förintelsen, koncentrationslägret Buchenwald i maj 1945. Mannen som tycks luta sig mot stolpen till höger i bild finns dock inte med då fotografiet publicerades på sidan 42 i The New York Times Magazine den 6 maj 1945. Wiesel uppger att han själv finns med på bilden, men har aldrig ifrågasatt varför bilden är manipulerad. Ett av de mest spridda fotografierna från Förintelsen, koncentrationslägret Buchenwald i maj 1945. Mannen som tycks luta sig mot stolpen till höger i bild finns dock inte med då fotografiet publicerades på sidan 42 i The New York Times Magazine den 6 maj 1945. Wiesel uppger att han själv finns med på bilden, men har aldrig ifrågasatt varför bilden är manipulerad.
Ett av de mest spridda fotografierna från Förintelsen, koncentrationslägret Buchenwald i maj 1945. Mannen som tycks luta sig mot stolpen till höger i bild finns dock inte med då fotografiet publicerades på sidan 42 i The New York Times Magazine den 6 maj 1945. Wiesel uppger att han själv finns med på bilden, men har aldrig ifrågasatt varför bilden är manipulerad.
The Holocaust Chronology, bilaga till The Jewish Chronicle 1978 sidorna 1 och 3. Wiesel uppger att han läst Arthur R. Butz bok The Hoax of the Twentieth Century. Wiesel menar att Butz hävdar att judar inte "rostades i ugnar". Wiesel vidhåller även att sex miljoner judar ska ha mördats. Bilagan som bär titeln The Holocaust Chronology nämner i sin kronologiska lista inte det ekonomiska krig som judiska grupper utfärdade mot Tyskland den 24 mars 1933.

Elie Wiesel, Nobelpristagare född den 30 september 1928 i Sighet, Rumänien, avliden 2 juli 2016 i New York.[1] Judisk sionist och författare av flera böcker, bland annat den på jiddisch skrivna boken Un di velt hot geshvign (1956) som i fransk översättning bär titeln La Nuit ("Natten"). I sin bok La Nuit skildrar Wiesel sin tid som fånge i koncentrationslägren Auschwitz-Birkenau och Buchenwald. Wiesels bok La Nuit var i den första upplagan, skriven på jiddish, på totalt 245 sidor. Den publicerades i Buenos Aires 1956. Den franska upplagan publicerades 1958 och omfattar 158 sidor. Ytterligare två år senare gavs samma bok ut i en engelsk upplaga som är nerbantad till 125 sidor. I sin bok Against silence: the voice and vision of Elie Wiesel, Volume 1 likställer Wiesel Förintelsen med Moses möte med Gud på berget Sinai. Wiesel fick Nobels fredspris 1986.

Wiesels bägge systrar, Bea (född 1 januari 1925) och Hilda (född 28 augusti 1922) överlevde Förintelsen. Inte mycket är känt om Wiesels systrar, men uppgifter finns att dom anlände till koncentrationslägret Dachau den 1 augusti 1944.

Tiden i Auschwitz

Maj 1944 deporteras familjen Wiesel från staden Sighet till koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Familjen separeras. Wiesels mor och hans syster Tzipora förmodas senare omkomna. Wiesel och hans far sätts i arbete i Buna-Werke, ett satellitläger tillhörande Auschwitz-Monowitz. I sin bok La Nuit berättar Wiesel hur hans fot svullnar upp och tvingas genomgå en operation på sjukhuset i Auschwitz. Efter operationen tillbringar Wiesel en tid på sjukhuset. När så de ryska trupperna närmar sig från öster ställs Wiesel inför ett val om han ska följa med de evakuerande tyska trupperna västerut eller stanna kvar och invänta befrielsen. Wiesel, och hans far, väljer att följa med de tyska trupperna västerut.

Kontroversiella vittnesmål

Wiesel berättar även i sin bok La Nuit att han från en krematorieskorsten i Auschwitz sett eldslågor slå ut och att högar med barn eldades upp. I samma bok nämner Wiesel ingenting om gaskammare. Istället ska judar ha bränts levande i gropar i marken. 1968 hävdade Wiesel att från marken i Babi Yar sprutade gejsrar av blod i flera månader.

Enligt egen utsago, publicerade i boken Night, våldtog judiska män tyska kvinnor i den närliggande staden Weimar: "Early the next day Jewish boys ran off to Weimar to steal clothing and potatoes. And to rape German girls [un tsu fargvaldikn daytshe shikses]. The historical commandment of revenge was not fulfilled."[2]

Är Elie Wiesel en bedragare?

Registerkort från Buchenwald den 26 januari 1945.

Miklos Grüner kom med det sensationella påståendet i mars 2009 att Elie Wiesel inte är den person han utger sig för att vara. Grüner menar att han i koncentrationslägret blev bekant med två bröder, Lazar and Abraham Wiesel. Lazar Wiesel ska enligt Grüner ha fått fångnumret A-7713 tatuerat på sin arm. Under evakueringen av Auschwitz avlider den äldre av de två bröderna Wiesel, Abraham. Lazar Wiesel och Miklos Grüner interneras i koncentrationslägret Buchenwald där Grüner ådrar sig tuberkulos. Efter kriget separeras så de bägge vännerna.

År 1986 kontaktas så Grüner av Sydsvenska Dagbladet som vill att han ska träffa en gammal bekant, nämligen Elie Wiesel. Grüner svarar då att han inte känner någon vid det namnet men får veta att det är samme person som han lärt känna under namnet Lazar Wiesel och som har numret A-7713 på sin arm. Ett möte arrangeras på Savoj Hotel i Stockholm den 14 december år 1986. Mötet slutar i en besvikelse för Grüner eftersom han på hotellet träffar en person han inte känner igen.

Revisionisten Carlo Mattogno har gjort en undersökning kring namnet Wiesel och hittat dokument från Buchenwald som bekräftar ankomsten av en Lazar Wiesel den 26 januari 1945. Denne Lazar Wiesel har, enligt dokumentet, numret A-7713 på sin arm och registreras som fånge nummer 123.565 i Buchenwald. Enligt dokumentet ska denne Lazar Wiesel vara född i den ungerska staden Máramarossziget, Sighetu Marmatiei på rumänska. Sighetu Marmatiei kallas normalt för Sighet, alltså den stad där Elie Wiesel säger sig vara från. Dokumentet uppger även att Lazar Wiesels mor ska vara en Serena Feig. Elie Wiesel hävdar att hans mor heter Sarah Feig.

I april 2010 eftersöktes på ett revisionistiskt forum Elie Wiesels tatuering från tiden i Auschwitz. Medlemmarna i forumet menade att Wiesel rimligtvis borde ha fått en tatuering efter att ha tillbringat en lång tid i lägret. En belöning utfästes i maj 2010 på 500 amerikanska dollar till den som kunde finna ett fotografi på Wiesel där tatueringen syntes.

En artikel skriven av revisionisten Carolyn Yeager, publicerad den 15 november 2010 på Elie Wiesel Cons The World granskar uppgifterna att Wiesel ska ha studerat filosofi på det internationellt erkända universitet Sorbonne i Paris. Vid en granskning visade det sig att Wiesel aldrig har varit intagen som student på Sorbonne.

Förintelsen upphöjs till status av religion

Conversations, sid 53.

I sin bok Conversations anser Wiesel att Förintelsen bör betraktas som ett heligt subjekt, en status som även har sitt stöd hos Robert Jan van Pelt. Då ordet uttalas bör man ta av sig skorna eftersom man befinner sig på helig mark. Conversations, sid 53:

"The Holocaust is a sacred subject. One should take off one's shoes when entering its domain, one should tremble each time one pronounces the word"[3]

Jämförelsen med Gamla Testamentet, Andra Mosebok 3:5, anses påtaglig:

"Do not come any closer," God said. "Take off your sandals, for the place where you are standing is holy ground".[4][5]

Germar Rudolf har jämfört Förintelsen med religion.

Etnisk aktivism

Wiesel har i flera uttalanden tagit ställning för staten Israel och landets intressen. I en artikel publicerad i Washington Post den 8 juni 2012 beklagar sig Wiesel över att USA:s medborgare visar ett svagt intresse för att ingripa militärt i Israels grannland Syrien.[6][7]

Senare år

Mot slutet av sitt liv övergav Eli Wiesel till stor del arbetet med Förintelsen och kom istället oväntat att engagera sig i den invandrings­kritiska rörelsen. Vid sin död var han fortfarande verksam vid den kontrajihadistiska tankesmedjan Gatestone Institute.[8]

Kända citat

“ Later, I learn from a witness that, for month after month, the ground never stopped trembling; and that, from time to time, geysers of blood spurted from it. ”


“ Some events do take place but are not true; others are - although they never occurred. ”


“ I flew an entire block . . . . I was hit at 45th Street and Broadway, and the ambulance picked me up at 44th. It sounds crazy. But I was totally messed up. ”


“ In Buchenwald they sent 10,000 to their deaths every day. ”


“ Every Jew, somewhere in his being, should set apart a zone of hate -- healthy, virile hate -- for what the German personifies and for what persists in the German. ”


“ Worse still is that mankind - the non-Jewish world - learned nothing from the Holocaust: The event which had no precedent in history, which should be equal to the Revelation at Sinai in significance. ”


“ The Holocaust is a sacred subject. One should take off one's shoes when entering its domain, one should tremble each time one pronounces the word. ”


Eliewiesel, en himlakropp döpt efter Elie Wiesel

R. E. Jones vid Santa Clarita Valley i Kalifornien upptäckte i augusti 2004 en asteroid med en diameter på cirka 3,2 kilometer. Upptäckten som gjordes från Francisquito Observatory gavs primärt namnet 2004PC27. En enig jury vid Committee on Small Body Nomenclature of the International Astronomical Union har nu bestämt att himlakroppen ska döpas till Eliewiesel efter den världsbrömda nobelpristagaren. Jones, som valde namnet, motiverar sitt val med att uppskattar Wiesels arbete för mänskligheten, i synnerhet mot folkmord.

Auschwitz gate.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Förintelsen

Referenser

  1. ↑ DN: Elie Wiesel har avlidit
  2. ↑ Indiana University Press - Elie Wiesel and the Scandal of Jewish Rage
  3. ↑ Elie Wiesel: conversations, sid 53
  4. ↑ Exodus 3:5
  5. ↑ Bibeln, Andra Moseboken
  6. ↑ Washington Post - How to stop the Syria massacre
  7. ↑ Fria Tider - Fredspristagare på krigsstigen
  8. ↑ Fria Tider: Elie Wiesel har dött

Källor

Hämtad från "http://sv.metapedia.org/m/index.php?title=Elie_Wiesel&oldid=88852"