Boerkriget

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Boerkrigare.

Boerkriget föregicks av en militär uppladdning mellan brittiska styrkor och boerstyrkor i Sydafrika. De första striderna ägde rum den 11 oktober år 1899. Inledningsvis innebar striderna nederlag för britterna och kulminerade i den ”svarta veckan” i december 1899. Den började 10 december då britternas general Willam Forbes Gatrace förlorade 700 man vid Stormberg. Dagen efter dödades general Andrew Gilbert Wauchope och en stor del av hans höglandsbrigad. Boerna led också svåra förluster och den skandinaviska kåren blev nästan utraderad. Den 15 december stod slaget vid Colenso och två dagar senare tvingades britterna inkalla alla sina första reserver.

Boerrepulikens styrkor intog Mafeking och Kimberley. När britterna fick militär förstärkning av styrkor från andra delar av imperiet mötte boerna problem. General Pieter Arnoldus Cronjè tvingades kapitulera med 4 000 man vid Paardeberg. Två dagar senare föll Bloemfontein i britternas händer. Den 11 maj år 1900 deklarerade Joseph Chamberlein att den brittiska regeringen hade för avsikt att annektera Transvaal och Oranjefristaten.

Boerna ville inte acceptera denna underkastelse och inledde nya strider som antog formen av gerillakrigföring. Britterna formella ockupation mildrade inte boernas försvarsvilja. General Christian Rudolf De Wet invaderade kapkolonin år 1900 och fick understöd av James Barry Munnik Hertzog och Jan Christian Smuts. En annan man som utmärkte sig i kriget och blev en lgend var general Jacobus Hercules "Koos" de la Rey.

I ett brittiskt försök att få slut på striderna, som var både dyrbara och besvärliga, vidtog Lord Roberts ett antal åtgärder för att bryta ned boernas stridsmoral. Tiotusentals boerkvinnor och barn internerades i koncentrationsläger. Den 13 februari 1901 föreslog Lord Kitchener för Louis Botha samtal om fred. Botha ville inte acceptera villkoren och boerna fortsatte striderna, trots mycket stora svårigheter att erhålla nödvändig utrustning och livsmedel.

I mars 1902 fanns från båda parter en önskan om att nå fred. Slutförhandlingarna inleddes den 15 maj och den 31 maj kunde fredfördraget skrivas under i Pretoria.

Encyclopaedia of Southern Africa (år 1964) anger att 448 725 man stred på britternas sida, medan ca 60 000 stred på boernas sida. Antalet tillfångatagna kunde räknas i tiotusental. Nästan 100 000 britter skadades på något sätt i kriget. 6 000 dog i strider, 2 000 dog av skador, 200 av olyckor och 14 000 dog i olika sjukdomar.

Boernas förluster i kriget var ca 6 000 döda. I olika koncentrationsläger dog ca 27 000 boerkvinnor och barn under vidriga förhållanden.

Video