Bergen-Belsen

Bergen-Belsens position markerat med rött på kartan

Döda kroppar schaktas iväg i Bergen-Belsen.

Dokument NI-034, i engelsk översättning, visar att Auschwitz tidigare lägerkommendant Rudolf Höss beskrev Bergen-Belsen som ett utrotningsläger med gaskammare där "monoxide gas" användes.

Bergen-Belsen, (alternativt Belsen) koncentrationsläger ca sex mil norr om Hannover i norra Tyskland. Etablerades år 1940 av Wehrmacht som ett läger för krigsfångar. SS tog i april 1943 över ansvaret för lägret som kom att användas som ett Aufenthaltslager, ett läger för utväxling av europeiska judar mot tyska krigsfångar i de allierades fångenskap. Som förste kommendant utsågs Adolf Haas som i december 1944 ersattes av Josef Kramer.

Mer än 9000 judar med medborgarskap i latinamerikanska länder, inresevisum till Palestina eller andra dokument som gav dom befogenhet till emigration anlände från olika delar av Europa. I krigets slutfas transporterades många grupper med judar till de allierades territorium, Schweiz och Palestina. Under Andra världskrigets sista månader evakuerades tiotusentals fångar till Bergen-Belsen från läger i det av Tyskland kontrollerade området i Europa. December 1944 uppgick antalet fångar till ca 15 000. Mars 1945 var siffran ca 42 000 för att bara en månad senare öka till ca 50 000. Då brittiska trupper intog Bergen-Belsen den 15 april 1945 fann de ett läger med tusentals döda och svårt sjuka människor. Nyheten kablades ut till omvärlden och fotografier bekräftade tillståndet.

Bergen-Belsen utmålas som utrotningsläger

Världskriget i bild, sid 2866

Sedan de brittiska trupperna intog Bergen-Belsen har de fotografier som togs under de första dagarna använts i olika sammanhang för att skapa den bild som idag gäller om Förintelsen. Bilderna föreställande hundratals kroppar i gravar och kroppar som schaktas ner i massgravar med maskiner har publicerats åtskilliga gånger, inte sällan i samband med andra läger.

Den amerikanske författaren Francis Trevelyan Miller publicerade 1945 boken History of World War II där han beskrev förhållandena i lägret: "In Belsen, [Commandant] Kramer kept an orchestra to play him Viennese music while he watched children torn from their mothers to be burned alive. Gas chambers disposed of thousands of persons daily."

Nyhetsbyrån Assiciated Press rapporterade 1945: "In Lueneburg, Germany, a Jewish physician, testifying at the trial of 45 men and women for war crimes at the Belsen and Oswiecim [Auschwitz] concentration camps, said that 80,000 Jews, representing the entire ghetto of Lodz, Poland, had been gassed or burned to death in one night at the Belsen camp."

Den judiska överlevaren Robert Spitz berättar på sidan 197 i boken Voices From the Holocaust: "It was delightful. What I didn't know then was that there were other showers in the same building where gas came out instead of water."

Den judiske historikern Max Dimont publicerade 1981 sitt verk Jews, God and History där han menar att kvinnor och barn gasades ihjäl i Bergen-Belsens gaskammare.

Under Nürnbergprocessen riktades anklagelser mot lägeradministrationen att avrättningar hade skett med elektriska golv.

I ett av sina erkännanden beskriver den tidigare Auschwitz-kommendanten Rudolf Höss Bergen-Belsen som ett utrotningsläger där gasen i gaskamrarna var "monoxide gas".

På sidan 2866 i boken Världskriget i bild, utgiven av Bokförlaget Hermes år 1950, uppges att kvinnlig SS-personal trampade ihjäl fångar med sina stövlar.

Sanningen bakom propagandan

Martin Broszat, chef vid Institutet för Samtidshistoria i München skrev 1976: "I Bergen-Belsen, till exempel, fann de brittiska soldaterna på dagen för befrielsen tusentals judiska kroppar som gav intrycket att det var ett av de notoriska förintelselägren. Faktum är att många judar i Bergen-Belsen såväl som i satellitlägren i Dachau dog de sista veckorna av kriget som ett resultat av snabbt improviserade transfereringar och evakueringar av judiska arbetare från fortfarande existerande getton, arbetsläger och koncentraionsläger i öst (Auschwitz)..."

Helmut Diwald, professor i tysk historia vid universitetet i Erlangen, skrev i Geschichte der Deutschen 1978: "Det notoriska koncentrationslägret Bergen-Belsen där 50 000 ska ha dödats. I själva verket dog ca 7000 fångar under den tid lägret existerade, från 1943 till 1945. De flesta dog de sista månaderna som ett resultat av sjukdom och undernäring -- konsekvenser av bombningar som helt hade förstört normala leveranser av mediciner och mat. Den brittiska befälhavaren som tog kontroll över lägret efter kapitulationen vittnade om att brott i större skala inte hade ägt rum i Bergen-Belsen."

Under Andra världskrigets slutskede bombades Tyskland hårt av de allierades bombplan. Infrastrukturen i landet bröt samman vilket resulterade i att tillfartsvägar till och från de tyska koncentrationslägren gjordes otillgängliga. Den tyska administrationen hade stora svårigheter med att nå lägren med mat och mediciner vilket utlöste svår svält och följdsjukdomar då döda kroppar inte kunde bli begravda eller kremerade på grund av brist på personal, då även SS-personal i lägren drabbades eller flydde lägren. Resultatet var förödande för de som var kvar i lägren. Situationen förvärrades ytterligare av att epidemiska sjukdomar såsom tyfus fick fäste och skördade många offer. Bergen-Belsen var ett av de läger som drabbades hårdast.

Dessutom så avled många av de brittiska styrkornas felaktiga hantering av de undernärda och sjuka fångarna. En människa som lever med mycket begränsad tillgång på fet mat vänjer kroppen vid ett lågt intag av kalorier. Britterna som anlände till lägret gav dessa fet och kaloririk mat som deras kroppar inte tålde efter veckor av att leva på svältgränsen. Chocken av att kroppen plötsligt får för mycket av korrekt kost kan vara förödande, vilket var vad som hände med många offer under april månad år 1945. Tusentals kroppar återfanns döda i lägret. Fotografier av massgravar som grävs av britterna har sedan kriget använts för att sprida myten av att det förekom av medveten plan att utrota människor i de tyska koncentrationslägren.

Kända fångar

Bland kända fångar som var internerade i Bergen-Belsen återfinns bland annat Anne Frank.

Vittnen berättar om gaskammare

Under och efter kriget spreds ett rykte att de tyska koncentrationslägren hade homicidala gaskammare där systematiska avrättningar av fångar förekom. I slutet av 1940-talet och under hela 1950-talet ansågs det bevisat att dessa gaskammare existerade och hade använts i flera läger i Tyskland samt vissa andra platser i Europa. Till stöd för detta påstående användes inte bara fotografier och filmat bevismaterial utan även vittnen.

Utan vidare förklaring avfärdades dock vittnesmål gällande systematiska gaskammarmord på rikstysk mark till att sedan 1960 endast omfatta några läger i Polen. Etablerade historiker erkänner idag enbart de vittnen som förkunnar att gaskammare användes i speciellt utpekade "utrotningsläger" vilka inte omfattar de läger som låg inom gränserna för 1937 års Tyskland.

I en artikel publicerad av den kanadensiska tidningen Montreal Gazette den 5 augusti 1993 berättar den judiske överlevaren Moshe Peer att han överlevde gaskammaren i Bergen-Belsen sex gånger.

Israels förste premiärminister, David Ben-Gurion, talade inför The Elected Assembly vid Hebrew University on Mount Scopus den 28 november 1945:

"I have just come back from the internment camps of Europe where I looked on the survivors of the Nazi charnel-houses. I was in Dachau and Belsen. I saw chambers where hundreds of Jews were throttled every day. They were brought naked, as if to bathe, and the Nazis would peer through peep-holes and watch them writhing in their death agonies. I saw crematoria in which millions of Jews were burnt alive. I saw the gallows in Belsen where Jews were hanged each Jewish holy day, while the rest were paraded to witness the ghastly punishments of men who had perhaps come a few minutes late to their daily grind. I saw kennels where ferocious dogs were bred and trained to attack any straggler as the Jews were driven to work or led to their graves".

Den brittiske armékaptenen Robert Daniell berättade i den australiska tidningen Sunday Herald Sun den 22 januari 1995 att han hade sett gaskamrarna i Bergen-Belsen. Daniell var en av de brittiska soldater som intog lägret år 1945.

Efter kriget

Bergen-Belsen stängdes ned år 1950. Under åren efter andra världskriget använde de brittiska styrkorna lägret för att internera judar som hade tappat bort eller förlorat sina anhöriga i koncentrationsläger eller sönderbombade tyska städer. Det förekom under denna tid en omfattande illegal handel med varor i lägret. Som den okrönte konungen av denna svarta marknad pekas den judiske överlevaren Yossl (Josef) Rosensaft ut. Han anses ha gjort en betydande ekonomisk vinst, vilket bekräftas av den brittiske generallöjtnanten Sir Frederick Morgan, verksam för FN:s organ UNRRA. Rosensaft satt internerad i flera tyska koncentrationsläger och evakuerades till Bergen-Belsen från Auschwitz april 1945.

Mediarapportering, gaskammare i Bergen-Belsen

• Spokane Daily Chronicle den 9 oktober 1945: "In a voice so excited that he slurred over entire sentences, the star defendant confessed he had forced helpless prisoners into the gas chambers at Belsen and personally turned on the lethal gas jets. [...] He denied that he personally had handled the "dirtiest" jobs at Belsen, but a moment later admitted turning over corpses to Nazi dissectionists of a special lethal gas chamber. [...] Then came his damning confession to the gas murders at Belsen."

• The Sydney Morning Herald den 4 december 1945: "Belsen, he said, was a slaughterhouse. As many as 14,000 were killed in a week, and the nearer the Allies came the greater was the slaughter at the gas-chamber. As prisoners became too weak to work they were paraded before Kramer, and asked: "Why cannot you work?" whatever the answer, they were marched in batches to the gas chamber and undressed. As (oläsligt) batch was gassed, the next batch would have to remove the piled bodies to an open grave."

• En artikel publicerad av tidningen Ottawa Citizen den 11 juni 1952 berättar för läsarna att fler än 100 000 människor hade gasats ihjäl i gaskammare: "Words are very inadequate to truly portray the feeling I had when I entered this area where well over 100,000 unlucky souls were snuffed out in gas chambers and acid pits by the maniacal Nazis in their steamroller and elimination of enemies and undesirables. [...] It was the residents of this city who, the day of Germany surrender, put the torch to Belsen and eliminated all evidence of the torture chambers except the concrete acid pits."

• The Victoria Advocate den 29 november 1959: "Born 29 years ago in Czechhoslovakia, he spent years at Belsen concentration camp and saw his parents killed in gas chambers."

• The Times-News den 14 juni 1960: "There is even evidence that he liked the job of herding some six millions of people, most of them innocent men and women and even children, through the gas chambers and other chambers of horror of the Buchenwald and Belsen concentration camps."

• The Press-Courier den 9 juni 1961: "An American film showed Gen. Dwight D. Eisenhower inspecting the Bergen-Belsen Camp shortly after its liberation. There were shots of the concrete ceilings of the gas chambers, showing the fingernail marks scratched by the victims as they suffocated."

Bildgalleri, mediarapportering om gaskammare i Bergen-Belsen

• Bergen-Belsen
• 

  The Sydney Morning Herald 4 december 1945, sid 4.

• 

  Spokane Daily Chronicle den 9 oktober 1945, sid 5.

• 

  Ottawa Citizen den 11 juni 1952, sid 21.

• 

  The Victoria Advocate den 29 november 1959, sid 20.

• 

  The Times-News den 14 juni 1960, sid 8.

• 

  The Press-Courier den 9 juni 1961, sid 4.

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Förintelsen

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Revisionism

Källor

• http://www.ihr.org/jhr/v15/v15n3p23_Weber.html
• David Ben-Gurion vid Hebrew University on Mount Scopus
• http://www.scrapbookpages.com/BergenBelsen/BergenBelsen04.html