17. SS-Panzergrenadier-Division "Götz von Berlichingen"
17. SS-Panzergrenadier-Division "Götz von Berlichingen" var en division inom Waffen-SS under andra världskriget. Divisionen stred vid Normandie sommaren 1944 och i den efterföljande reträttstriden. I januari 1945 deltog divisionen i Operation Nordwind och retirerade sedan genom södra Tyskland.
Namnet Götz von Berlichingen kommer från en tysk legoknekt som var verksam på 1500-talet. Han förlorade ena armen i strid och lät tillverka en järnprotes, därav divisionens emblem. Berlichingen blev en folkhjälte under slutet av 1700-talet då Goethe publicerade en bok som baserades på hans liv.
Innehåll
Divisionsutveckling
- SS-Panzergrenadier-Division Götz von Berlichingen (oktober 1943)
- 17. SS-Panzergrenadier-Division Götz von Berlichingen (oktober 1943 - maj 1945)
Historia
I oktober 1943 sattes 17. SS-Panzergrenadier-Division Götz von Berlichingen upp i södra Frankrike. Rekryterna bestod av värnpliktiga, överfört manskap från SS reservenheter, samt Volksdeutsche från Balkan och Rumänien. De fick även ta över artilleri och motorcykelkompanier från 10. SS-Panzer-Division "Frundsberg". Den 10 april 1944 genomfördes en aktiveringscermoni där flera höga SS-dignitärer, inklusive SS-Reichsführer Heinrich Himmler deltog.
Divisionen var till större delen mekaniserad tack vare bruket av erövrade franska fordon.
Normandie och Metz
Den 6 juni 1944 landsteg de allierade i Normandie och Götz von Berlichingen beordrades till området. Divisionen deltog i hårda, förlustrika strider i det häcktäta bocage-landskapet i trakterna runt Saint Lô. Efter deltagande i den misslyckade motoffensiven vid Mortain den 7 augusti (Operation Lüttich) delades divisionen upp i fyra mindre Kampfgruppen som under ständig stridskontakt långsamt retirerade mot Chartres. Den 28 augusti plockades den slitna divisionen ur stridslinjen och beordrades till Metz i nordöstra Frankrike för vila och reorganisation. Förstärkningar tillfördes och den 10 september var divisionen tillbaks i hetluften när de anföll ett amerikanskt brohuvud vid floden Moselle. Efter hårda strider drogs divisionen tillbaka och grupperades till försvar av Metz.
Den 8 november anfölls divisionsstaben i ett amerikanskt flyganfall och slogs ut. Den kraftigt åderlåtna divisionen saknade nu en fungerande ledning och drogs än en gång tillbaka för vila och reorganisation. Divisionens numerära styrka hade sjunkit till 4 000 man och 20 pansarfordon.
Under december fylldes divisionen på med nya rekryter.
Nordwind och slutet
Divisionen ingick i början av januari 1945 i Operation Nordwind, en offensiv som skulle lätta trycket på operationerna i Ardennerna. Götz von Berlichingen tillfördes inför Nordwind betydande förstärkningar, bland annat ett kompani med Pantherstridsvagnar, två kompanier med Flammpanzer samt en avdelning med de tunga Jagdtiger. Det stod snart klart att offensiven misslyckats då de efter upprepade förlustbringande anfall inte lyckades bryta igenom de amerikanska ställningarna. Den 10 januari 1945 tillfångatogs divisionsbefälet Hans Lingner som ersattes av en överste, Gerhard Lindner, från den reguljära armén (Heer). Divisionen fortsatte striderna till den 25 januari då operation Nordwind officiellt avslutades.
Divisionen retirerade till försvarsställningarna i Västvallen. Den 18 mars bröt amerikanska förband igenom och den 22 mars övergav divisionen sina fordon och retirerade över floden Rhen. De retirerade under strid genom Tyskland. Nürnberg, Donauwörth till Moosburg där den sista organiserade striden skedde den 29 april. Resterna av divisionen kapitulerade den 7 maj 1945.
Strax efter kriget upptäcktes en massgrav med 200 soldater från ett av Götz von Berlichingens pansargrenadjärregementen utanför Nürnberg. Dessa hade avrättats av amerikanska styrkor efter att de kapitulerat. [1]
Befälhavare
- SS-Standartenführer Otto Binge (30 oktober 1943 - januari 1944)
- SS-Gruppenführer Werner Ostendorff (januari 1944 - 15 juni 1944) (sårad)
- SS-Standartenführer Otto Binge (17 juni 1944 - 20 juni 1944)
- SS-Brigadeführer Otto Baum (20 juni 1944 - 1 augusti 1944)
- SS-Standartenführer Otto Binge (1 augusti 1944 - 29 augusti 1944)
- SS-Oberführer Dr. Eduard Deisenhofer (30 augusti 1944 - september 1944) (sårad)
- SS-Standartenführer Thomas Müller (september 1944)
- SS-Standartenführer Gustav Mertsch (september 1944 - oktober 1944)
- SS-Gruppenführer Werner Ostendorff (21 oktober 1944 - 15 november 1944)
- SS-Standartenführer Hans Lingner (15 november 1944 - 10 januari 1945) (krigsfånge)
- Oberst Gerhard Lindner (15 januari 1945 - 21 januari 1945)
- SS-Standartenführer Fritz Klingenberg (21 januari 1945 - 22 mars 1945) (stupad)
- SS-Obersturmbannführer Vinzenz Kaiser (22 mars 1945 - 24 mars 1945)
- SS-Obersturmbannführer Jakob Fick (24 mars 1945 - 26 mars 1945)
- SS-Oberführer Georg Bochmann (30 mars 1945 - 8 maj 1945)
Numerär styrka
- 1 december 1943 – 4 125 man
- 31 december 1943 – 11 147 man
- 1 mars 1944 – 10 236 man
- 1 april 1944 – 11 515 man
- 15 juni 1944 – 18 354 man
- 30 juni 1944 – 16 976 man
- 30 juli 1944 – 8 530 man
- 16 augusti 1944 – 10 063 man
- 20 september 1944 – 14 816 man
- 31 oktober 1944 – 15 843 man
- 4 december 1944 – 4 000 man
- 15 januari 1945 – 3 000 man
- 31 januari 1945 – 16 173 man
- 2 februari 1945 – 8 843 man
- 10 februari 1945 – 13 252 man
- 28 februari 1945 – 15 984 man
- 28 mars 1945 – 11 313 man
- 7 april 1945 – 8 811 man
Organisation
- SS-Panzergrenadier Regiment 37
- SS-Panzergrenadier Regiment 38
- SS-Artillerie Regiment 17
- SS-Panzerjäger Abteilung 17
- SS-Panzer-Abteilung 17
- SS-Sturmgeschütz-Abteilung 17
- SS-Flak-Abteilung 17
- SS-Nachrichten-Abteilung 17
- SS-Panzer-Aufklärungs-Abteilung 17
- SS-Pionier-Bataillon 17
- SS-Divisions-Nachschubtruppen 17
- SS-Panzer-Instandsetzungs-Abteilung 17
- SS-Wirtschafts-Bataillon 17
- SS-Sanitäts-Abteilung 17
- SS-Feldpostamt 17
- SS-Kriegsberichter-Zug 17
- SS-Feldgendarmerie-Kompanie 17
- SS-Feldersatz-Bataillon 17
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
Referenser
- ↑ Munoz Antonio J. Iron Fist: A Combat History of the 17. SS-Panzergrenadier-Division "Götz von Berlichingen". Europa Books. 1999.
Källor
- Axis history factbook
- Waffen-SS divisioner 1939-1945, av Chris Bishop, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, 2008
