1500-talet

[redigera] Händelser 1500

Hans berövar Sten Sture den äldre några förläningar.
Februari - Kalmarunionen anfaller Ditmarsken, en fri bonderepublik strax söder om nuvarande Danmark.
17 februari - Unionshären besegras av ditmarskerna i slaget vid Hemmingstedt.
5 maj - Stillestånd sluts mellan Kalmarunionen och Ditmarsken. Ditmarsken behåller sitt oberoende.

Den 1 augusti - Missnöjda svenska stormän gör uppror mot kung Hans.
Den 12 november - Hans avsätts som svensk kung med motiveringen, att han har brutit mot Kalmar recess och Sten Sture den äldre blir riksföreståndare för andra gången.
Hemming Gadh blir biskop i Linköping.

Den 6 maj - Kung Hans gemål Kristina av Sachsen tvingas, i och med Stockholms dagtingan, uppge Stockholm som belägrats av Hemming Gadh.
Den 10 augusti - Sten Sture den äldre ger stapelstadsrättigheter (fulla rättigheter för import och export från och till utlandet) åt Stockholm.
Svenskar och danskar krigar vid norska gränsen. Svenskarna intar Tönsberg och Akershus, men tvingas senare ge upp fästena.
Danske prinsen Kristian (II) infaller i Västergötland och bränner fästningen Älvsborg. Han tvingas emellertid retirera till Norge.
Hans riktar ett anfall mot Stockholm, men tvingas retirera. På hemvägen härjar hans trupper Sverige.

Januari - Svante Nilsson (Sture) väljs till svensk riksföreståndare. Hemming Gadh blir hans minister och krigsöverste.
Den 15 februari - Ärkebiskop Jakob Ulvsson inviger kloster kyrkan i Mariefred.
Den 16 februari - Sten Sture den äldre begravs i klosterkyrkan i Mariefred.
Danskarna går åter i krig mot Sverige.
Den 18 maj - Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Köpenhamn. Häri beslutas om förhandlingar i Kalmar 1505.
Den 14 september - Ett stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Viborg.
Svante Nilsson Sture gifter sig med Mette Ivarsdotter (Dyre).

Kung Hans anländer till det möte i Kalmar, som beslutades 1504, men svenskarna infinner sig inte.
Den 1 juli - Svenskarna döms i sin frånvaro för majestätsbrott (Kalmardomen). Domen sanktioneras av den tysk-romerske kejsaren Maximilian.
Ett sjöslag utkämpas mellan svenskar och danskar, okänt var och med okänd utgång.
Den äldsta kända gränsfreden (mellan bönder på varsin sida riksgränsen) i svensk historia sluts mellan blekingska och småländska bönder.

Svante Nilsson (Sture) förklarar dalkarlarna sin trohet och undrar om förtroendet är ömsesidigt. Dalkarlarna uppmanar övriga Sverige att stödja Svante Sture.
Då kung Hans kräver handelsblockad mot Sverige utfärdar tysk-romerske kejsaren handelsförbud mot landet.

Dalkarlarna försäkrar än en gång sin trohet till Svante Nilsson (Sture).
Vid ett möte i Enköping godkänner Svante Sture, att förhandlingarna med danskarna återupptas.
Författaren och birgittinmunken Peder Månsson reser till Rom, för att reda ut affärerna kring heliga Birgittas hus, som blivit ett härbärge för svenska pilgrimer.

Erik Trolle och biskop Otto i Västerås skickas till Danmark för att försöka mäkla fred.
Den 15 april - Stillestånd sluts med Danmark i Köpenhamn.
Den 30 juni - Ett möte mellan Sverige och Danmark hålls i Varberg. Man beslutar om vapenvila, medan handelsblockaden kvarstår.

Danskarna fortsätter kriget med att härja Sveriges kuster. Sverige lider stora militära förluster.
Den 14 januari - Ett möte hålls med Danmark i Helsingborg.
Den 3 februari - En portugisisk och en gemensam egyptisk-gujaratisk flotta drabbar samman i sjöslaget vid Diu vid den indiska västkusten.
Den 21 april - Henrik VIII blir kung av England.
Den 17 augusti - Unionsvänliga svenska stormän sluter i hemlighet fred med danskarna i Köpenhamn. Härvid utverkar danskarna en sjöfartsblockad mot Sverige. Det svenska riksrådet tvingas också betala årlig skatt till Danmark. Då Svante Sture vägrar godta fredsfördraget bryter kriget ut på nytt.
En brytning sker mellan kung Hans och Lübeck, varvid staden erbjuder allians med Sverige, skickar flottstyrkor och undertecknar en handelstraktat med landet.