Örebro

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Örebro stads vapen.

Örebro, är huvudort i kommunen med samma namn och Sveriges till storleken sjunde största med cirka 108 000 invånare (2011). Landskapet Närkes huvudort vid Hjälmarens västra strand är även residensstad i Örebro län.


Historia

Långt innan staden Örebro grundades, fanns troligen vissa bosättningar i det som idag är centrum. I Skebäck, närmare Svartåns utlopp i Hjälmaren, fanns troligen en handelsplats och en hamn. Runt det som idag är Örebro fanns dessutom flera byar och boplatser från perioden 500-1000 e.Kr., flera med namn som idag lever kvar som benämning på stadsdelar i dagens Örebro. Exempel är Nasta, Bista, Rosta, Älvtomta, Varberga, Mellringe, Hjärsta, Vivalla, Lundby, Hagaby, Rynninge, Almby, Tybble och Sörby.

Själva stadens historia sträcker sig åtminstone 700 år tillbaka i tiden, kanske ännu längre. Under medeltiden möttes flera av landets viktigaste vägar i det som idag är Örebro. Det var dels pilgrimsvägen till Nidaros (Trondheim), dels den urgamla vägen mellan Östergötland och Dalarna via Närke. Den viktigaste av dem alla var den så kallade Eriksgatan som sträckte sig från Uppland, via Västmanland och Närke ner i Västergötland och åter till SvealandVätterns östra sida. Genom dagens Örebro följde vägen en rullstensås och där åsen korsade Svartån, gjorde rullgruset ån grund och möjlig att ta sig över. Med tiden byggdes en bro över vadstället, som, då den vilade på bankarna av rullgrus, "örarna", fick namnet "Örebron".

Vid den nya bron växte snart en liten köpstad upp. Troligen bidrog köpmän från Lübeck i stadsbyggandet. De ville ha en fast knutpunkt för handeln med Bergslagsjärn, och ska därför ha byggt flera hus i staden, samt påbörjat den stora kyrkan vid torget, dagens S:t Nicolai kyrka. Ett tecken på att det förhåller sig så är att Örebro anlades enligt tyskt mönster, med ett torg mitt i staden, vid torget en kyrka och ett rådhus. Ungefär samtidigt lät den svenska kungamakten bygga en fästning och ett mynthus i den lilla staden, som tros ha fått stadsprivilegier någon gång under 1260-talet.

Örebro - skostaden

Örebro kallas ibland skostaden på grund av tidigare produktion av skor i staden.[1][2] Försök gjordes 1955 att profilera staden med ett annat smeknamn. Örebro Dagblad utlyste som gick ut på att komma på ett bra smeknamn på Örebro. Enda villkoret var att Wadköping eller Skostaden inte fick användas. Första pris var 15 kronor och gick till fru A. Goetze på Änggatan 58 för sitt förslag: Tröstlösa. Fru Goetze vann även tredjepriset på 5 kronor för sitt förslag Getingbo.[3]

Mångkultur och folkutbytespolitik

Satsningen på en välutvecklad folkutbytespolitik är omfattande i Örebro. Genom olika projekt påskyndas integrationen för att genomförandet ska implementeras i kommunen.[4][5] Enligt kommunens policydokument Invandrarpolitiskt program för Örebro kommun - ett program för integration, antaget av kommunfullmäktige den 17 december 1997 skall enligt riktlinjerna för folkutbytespolitiken alla invandrare definieras som de nya svenskarna.[6]

Som ett utsatt område räknas idag främsta Vivalla men även Brickebacken, Varberga och Markbacken.[7][8]

För att underlätta folkutbytet i kommunen vill Kristdemokraterna i Örebro erbjuda etnisk hemtjänst.[9]

Det centerpartistiska kommunalrådet Rasmus Persson yrkade i juli 2012 på att den invandrartäta stadesdelen Vivalla skulle göras om till en Nystartzon.[10]

Nationalism

Flera nationalistiska organisationer finns representerade i Örebro. På Örebro Universitet har Kurdiska Student- och Akademikerförbundet verksamhet. Syrianska Riksförbundet höll årsmöte i Örebro den 20 mars 2010.[11] Somaliska Riksförbundet,[12] Riksförbundet Ung Kurd[13] och flera andra organisationer bedriver etnisk aktivism i staden.

Referenser

Externa länkar